Friday, March 7, 2008

Wednesday, March 5, 2008

Prokofiev's Romeo and Juliet

Ungursun weekendeer Sergei Prokofieviin Romeo & Juliet balletiig anh udaagaa uzev. Shakespeariin ene zohiold zoriulsan duuri zunduu bdagtai adilhan, balletiin hugjim ch hed hed bdgiin bh. Teren dotroos odoo hurtel tavigdaj bgaa hamgiin tugeemel n ene Prokofieviin hugjim genee. Hamgiin anh Stalinii ued zahialgaar bichigdeed taizan deer gartlaa nileen ih uzel surtliin shuultuur damjij bjee. Odoo bol end tend origooroo tavigddag copyright n ch huchintei bgaa zohiol bdgiin bna.

Minii huvid, neh ballet sain oilgodoggui ch, bagadaa orosiin tv zergees harj nudend dassan songodoguud, Chaikovskiin Hunt nuur ch yumuu Noirsoj bui gunj ed naraas hamaagui uur sanagdav. Hugjim n erunhiidoo hiil cello zereg chavhdast hugjim gololson uyangalag zuulun, terendee zohitsood bujgiin hudulguun n udaan temptei, userch hariasan hund zuil bagatai sanagdav.
Togloltiin yavtsad tuj neg hun sanagdaad bsan... love romance bolohooroo ter bh. Yadaj bhad baletiinhnii bie haa n yag l neg tugs uzesgelentei uran barimal shig ...

Monday, March 3, 2008

Verdi's La Traviata

Turuu sar yasan hund bvaa. udur bolgon shartalttai met...oirnoos l ovoo ungu zasaj sovhi uuduu bolj irj bnaa..Tsovoolog bolj irsnee temdegleed ungursun weekendeer Verdigiin "La Traviata" duuri, Sergei Prokofieviin "Romeo & Juliet" ballet 2iig buunduv.

Ali ali n 3 sariin 2-oor undurluh togloltuud baisan bolohoor yaj ch bolsongui.. Rom&Juleitttag uzehiin umnu tsagt davchdaad gaduur hyatad hool idchihsen chin shingeej chadahgui margaash n hetsuu bsniig es tootsvol davgui weekend.

La Traviata, la traviata... duuri sonirhdoggui hun ch gesen traviatagiin
"Enehuu hundagiig urgie" ariig (videog door hadav) negentee sonsson bgaa gedegt ergelzehgui bna. Duuriin hugjmiin maestro Giuseppe Verdi niit 28 duuri bichnees, id orgil ueiinh n 3 tom zohioliin (Rigoretto, Il Torovatore, La Traviata) neg,mun operiin tuuhend ahnii toglolt n asar butelguitej bsan aguu 3 zohioliin (Puccinigiin Ciociosan, Bizetiin Carmen, Verdigiin La Traviata) neg zergeeree aldartai buteel.


Minii huvid taizan deer amidaar n uzsen anhnii duuri ene bsaan. Jil bolgon 1 sard Tokyogiin Bunkamura theatrt eniig tavidagsan. Gol duruudiig dandaa gadnii duuchid irj duulaad l... er n japand tavigdaj bgaa duuriin gol duriig dandaa gadnaas urigdsan hunuus duuldag. Tiim udruu A castingtai udur gene. Honog algasaad (gol duree amraah zorilgoor ?) yapon duuchin ch yumuu gol duriig n buteedeg, tiim udruu B casting gene.

A, B ali udur bhaasaa hamaaraad biletnii une, oldoh etr n shal uur uur bdag. Gol duruudiig n baruunii sain duuchid duulahgui bol uzegchid n huleej avdaggui. Japand ugaasaa duuriin bilet aigui unetei bdag. Hamgiin hyamd 4, 5 davhariin balkonii bilet n 30, 40$, za tgd 100$-iin bilet bol gaigui hyamdhandaa ordog. Gol n hyamd bilet tiim amar oldohgui. Zaragdaj ehleed hedhen minutand duuschihdag, eskul tuhain theatriin fanclubeer ch yumuu, sponsorooroo damjin uridchilj zaragdaad alga bolchihdog gemtei. Za tegeed gadnii nertei theatriinhan ter chigeeree ireh yum bol biletnii uneiig n sonirhood ch hereggui...unetei...

End bol 100$-oor gaigui suudlaas (1 davhariin hoid tal ruu ch yumuu ) uzchihne shuu dee.. Bas tulgaj umnuh yumuu, tuhain udur n avbal bilet n tal uneer hyamdarna geech gyo system bhiimaa...

sedveesee haduurav.. Er n suuliin ued mongol deere nemeed japaniig sanah ajiltai bolson bnaa... Sulidaatai bsan uer bol tursun geriin hoolnoos gadna, ochyatsuke udon oden nabe geed japan hooliig duvt sanaad bsan gejaagaa... dahiad daliiv.

Ene udaa gol dur Violettag ukrain duuchin huuhen (soprano Marina Vyskvorkina) mash saihan duullaa. Umnu n Wieniin teatrt Violettag buteej bsan, odoo Pragiin undesnii duuriin teatrt duuldag huuhen geseen. Hervee ukrain bish bsan bol tsag zavaa iluuchleed US-d tour hiigeed yavahaargui l chadaltai hooloitoi huuhen blee. Uzegchid ch mash sain huleej avch bv. La traviatagiin Violettag buteehed er n ih hetsuu bh... Ehnii buleg deer durlalt zaluu Alfredotoi (tenor Gabriel Gonzalez) hoslood mash tsoglog ariig duuldag showchin busgui maani, yavtsiin dund surie uvchind shanalsan yadruu huuhnii butelgui hairiin tuhai duulsaar, etsestee burhan bolchihdog dur l dee. Teheer "ehiig n etseej tugliig n turaahguihen" shig buhii l uil yavdliig
hooloin ungu, undur namiig tohiruulj uzegchded hurgeh avyas chadal shaarddag. Hamgiin anh Verdi zohioloo italiin negen teatrt tavihad uzegchid oligtoi huleej avaaguin gesen. Shaltgaaniig Violettag duulsan huuhnii gadaad turh n durdee taaraagui bsantai holboj yaridag. Eshul eruusuu tuhain tsag ued deedsiin hureenii amidraliin tuhai l golchlon uguildeg bsan duuriin gol baatar n highclassiin "biee unelegch" huuhen bsan n taalagdaagui ch bj bolno.

Bi huvidaa Verdigiin duuriudaas mash gyo urnuun hemneltei, uil yavdaldaa asar tohirson hugjimtei, hen ch uzsen oilgomjtoi saihan duuri gej boddiin. Tiim ch bolood Aleksandr Dumagiin eh zohiol "La dame Camelia"-gaas n iluu Verdigiin "La Traviata" duuriig n humuus meddeg bhaa.. ihenh ari, hugjmiig n haa negtee sonsson l bgaa...

Duma ch Verdi ch ter, alban yosoor suuj bgaagui ch durlaj yavsan, hamtran amidragch, tuhain uedee "biee unelegch" hemeen shoovdorlogdoj bsan hairt huuhnuuddee zoriulj zohioloo tuurivaj bjee.